lite snack och mycket verkstad

Det är inte mycket intressant som händer här borta längre, jag vet. Om det nu någonsin VAR intressant, det kan jag inte ta på mig.

Samtidigt som uppsatsskrivandet går riktigt bra nu, är jag helt inspirationslös. Jag har lite halvt tappat förmågan att klura ut var jag står. Jag tror jag har hamnat i en jag,-min tro-och-mitt-största-intresse-kris. Kanske kommer den reda upp sig snart, eller inte.

Jag är så grymt kluven till att jag älskar att shoppa kläder. Även om det är second hand. 

Igårkväll kom min man och jag fram till något som kändes så... mäktigt på nåt vis. Plötsligt inser vi varför vi finns här. Varför vi gör en massa grejer för andra. Varför vi lever som vi gör.

Men... frågan som också slog mig då var... lever vi verkligen som vi... "borde"? 

Ja, jag menar. Jag är ju kristen. Att vara kristen handlar ju inte bara om att: här är mitt liv + Jesus. Utan det handlar ju om: Jesus + mitt liv. Det måste finnas en pågående förändring, förbättring... En önskan om ett bättre liv för varenda människa. Och visst kan jag önska, men jag måste agera också.

Åh.

Ni hör ju. Hur kluven kan man bli?

Jag har en hel del fina bilder att lägga upp här egentligen, men jag kan för mitt liv inte reda ut vad jag pysslar med här...

Kanske har det med min uppsats och göra, den gör mig helt förbryllad överlag ju. Eller så är det en tankeställare som faktiskt ska grunnas på.

Äh. Flum, flum... jag återkommer väl.

twentythree days left

photo by me

Med 23 dagar kvar till New York-resan, en hel (fullsmockad såklart) helg som ligger framför och en galen vecka som är över, ser jag nu ljuset i skolskittunneln. Två hela veckor kvar. Ja!

Idag hade jag velat kolla in Pingstkyrkans second hand igen, men jag tror inte det kommer att hända tyvärr. Fast vem vet? Kanske jag lyckas få med man och dotter lite tidigare än planerat och jag hinner springa in och kika? Jag är sugen på en röd klänning...

tre för tjugo

Jag vet inte om jag skrivit att jag tänkte ha nån form av köpstopp, men det var ju min tanke i alla fall. Jag har ju inte lyckats helt, men förvånansvärt bra måste jag säga!
Under maj månad (som i och för sig har en hel vecka till på sig) har jag handlat två klänningar, ett linne, två halsband och en plastig magväska. Fööör... trumvirvel... 100 kronor precis!

Det tycker jag är godkänt för köpstopp.

Här är mina tre senaste fynd, som jag köpte i lördags på Pingstkyrkans second hand i Helsingborg.

20 kronor för alla tre...

tack!

Så himlans glad jag blev igår när jag såg kommentarerna i nedanstående inlägg. Jag har tänkt på det hela dagen faktiskt. Hela dagen som jag legat i soffan (förutom de få timmarna jag lyckades vara på praktiken) och glott på tv. Fy sketan vad sjuk jag är. Alltid, alltid blir jag det på dumma praktiken. Hate it.
Men jag känner lite hopp. För visst borde jag klä mig i mina fina klänningar, kjolar, blusar och skor även i skolan/praktiken?
Och visst vill jag hemskans gärna läsa Modemanifest? Ja!
Jag gör mitt bästa för att trycka ner febern och försöka göra lite praktiktimmar imorgon med. Jag tror bestämt det blir kjol och rosa blus imorgon. Ja banne mig, det är ICKE casual friday i mitt huvud!

trying spring

Jag fortsätter med att försöka inspirera både mig själv, och kanske någon av er? Lite vårgrönt kanske och så cykling på kvällen, ifört enbart en tröja. Tjoho för vår, grönska och värme!

Tyvärr är inget second hand, däremot gamla plagg som får hitta tillbaka till min kropp.

when the streets are to big for you

För sketan! Jag är lite trött på att second hand-handla. Jag har bara massa konstiga grejer ju! Och jag måste verkligen vara så där överdrivet kreativ ju. Skitjobbigt. Usch, vad synd det är om mig!

Nä. Det var inte så jag vill framställa detta. Men, de flesta dagarna nu går jag runt i det som är på bilden. Fotot är från i söndags när jag äntligen fick frigöra lite energi genom trädgårdsarbete. Fantastiskt skönt att slippa ha en egen trädgård, eftersom jag inte kan nåt om sånt, men riktigt skönt att jobba lite!
Då blir det mycket slappekläder och det är lite så jag känner mig nu. Jag vill bara ha det skönt. Jag orkar inte så mycket. Veckorna som gått har varit riktigt tunga och jag tror vi börjar slappna av nu. Då behövs softa kläder i soft regi. Skönt. Vad har ni för softish-outfits då?

Min är ju tydligen:

chinos från rea-rea, 20 kr på Weekday

Adidasjacka på rea den med, 300 kr

Tisha från "Jesus for president"-kampanjen

Converse från New York

Mockajacka, second hand, 150 kr

om bakfoten, va?

De senaste dagarna har jag fått höra samma sak från flera människor. Och det är att jag handlar väldigt, väldigt, väldigt mycket grejer. Nu, när jag kör den här second hand-grejen alltså. Och att jag kanske handlar mycket mer än vad jag annars gjort, och vad jag förstod på de här människorna, så är det kanske inte så himla bra.
Jag tar tillfället i akt och förklarar lite, lite grann hur jag själv tänker:
Den här bloggen handlar ju om min second hand-deal. Att jag bara får handla second hand. Då vore det ju konstigt om jag skulle skriva om andra saker här, typ som att solen skiner, idag såg jag en krokus eller en gång drömde jag om en häst. Det hade liksom inte blivit lika bra, tycker jag.
Därför kan det verka som jag bara shoppar. Vilket jag givetvis inte gör.
Att handla second hand är galet svårt. Jag har ju dock börjat komma in i det. Men det har jag flera kompisar som sagt, att det faktiskt är svårt. Därför ser jag till att alltid ta mig en titt i affärerna, när jag är nära dem, eftersom det inte finns så stort utbud precis där jag bor.
Det här med kläder är kanske just nu, mitt allra största intresse. Det är alltså ett intresse. Som många andra gör, så lägger jag en del pengar på mitt intresse. Verkligen inte så stora mängder som jag har gjort, långt ifrån. Många plagg jag hittar kostar ju mellan 20-100 kr. Det dyraste jag köpt var en klänning som kostade 205 kronor. Och flera plagg har jag köpt för en femma. Men icke att förglömma, ni mina trogna följeslagare, att ett intresse tar tid, tanke, eventuellt pengar, men, det ger framför allt glädje, kreativitet, pepp på livet och massa annat positivt.
Därför ser jag inte det som något problem att lite av vår månadskassa går dit. Eller att min tid och uppmärksamhet läggs på just det ämnet. Eller att mina pengar, som jag lägger på ett intresse, i princip alltid går till något riktigt bra.
Och visst kan jag verka nojig. Och störig. Och osäker och opepp. Och visst kan det låta som jag alltid fyndat nåt. Och visst kan det verka som det här är det enda som händer i mitt liv!
Men det är ju inte svårare än så att den här bloggen, som sagt, enbart handlar om detta.
Så, vill ni höra annat kul som händer i mitt, får ni helt enkelt höra av er! Jag har massor att berätta!

Och, det är alltid, alltid så himla, himla roligt att höra er som säger något om att ni blivit peppade på att handla second hand, för att ni hängt här. Jag blir så glad! Och mycket därför kör jag bloggen också ju. Pepp, pepp, pepp. Vi ska peppa varandra! Och uppmuntra. Så blir vi väl alla glada, eller?!

våga, våga, våga!

Många kanske tror att jag driver någon slags; köp-second-hand-var-alltid-senaste-nytt-snygg-och-hitta-det-på-second-hand-ja-ja-ja-ja! Så är det inte. Jag räknar absolut inte med att NÅGON på denna jord skulle börja älska mode, bara för att jag skriver om "fashion" och sånt varje dag.
Alltså. För mig är mode inget krav, inte man måste eller behöver. För mig handlar det faktiskt BARA om kreativitet. Jag önskar och hoppas att det framgår här. Jag lägger upp bilder på coola, inspirerande och snygga outfits enbart för att jag själv älskar dem och blir inspirerad. Jag diggar det!
Att vara en modetönt handlar så himla mycket om att våga. Just nu är jag verkligen i en svacka. Jag viiiiiill! Men jag vågar faktiskt inte!
Jag vågar inte dra på mig klackarna (ok, liiite kallt än kanske, men asså, våga?!), jag vågar inte ta på mig mina hög-i-midjan-jeans, jag vågar inte ha den där asfulsnygga blusen med volanger, jag vågar inte ha en magkort tröja (med linne under, hehe), jag vågar inte ha chinosen uppe i midjan och jag vågar inte visa mina stackars bilringar! Vågar liksom inte.
Det är så tråkigt. För då avstannar ju den roliga och spännande kreativiteten egentligen. Eller vad säger du?
Jag önskar att jag vågade lite. För då hade ni också fått mycket roligare bilder här. Just nu blir det inga bilder, för jag tycker jag bär samma kläder dag ut och dag in. Åh. VÅGA!

ibland äre bara så jobbigt

 

Jag hittade verkligen en aaaasskön brud på lookbook, hääär! Nu känner jag för något grymt roligt här, resten av veckan. I klädväg alltså. Hm, hm, hm. Det dumma är att jag är så sjukligt trött (praktik + sprungit 6 km i vårvädret + packa + städa + laga mat + diska + fartfylld unge, ja, ni fattar). Men, hm, vi får se om det blir nåt skojsigare imorgon då. Jag känner mig ju lite gladare ikväll i alla fall.
Men shit pommes, vad sjuuukt jobbigt det är att få hem H&M-katalogen. De tidigare jag fått har jag faktiskt slängt direkt. Men idag fick jag nån dille på att jag på nåt vis skulle få inspiration genom att kolla läget i den. Åh. Ja, sjukt härliga grejer kommer ju nu, men JAG ska banne mig inte köpa nåt. Jag ska second handla! Japp.
Det får bli en rejäl sån där Malmö-second hand-tur med svägerskan snart igen. Ska bara försöka langa in lite pengar på kontot, hehe.

Nehepp. Cougar town och sedan lite outfit-testing då. Tjo!

det är svårt nu

Åh vad det kryper i mina shoppingfingrar. Jag vet ärligt talat inte var jag ska ta vägen! Det är livsfarligt att trippa runt på stan i sådana här löftestider. Jag ser så mycket nyinkommet, sjukt snyggt och inspirerande, och att då veta att inget av det där ska jag ha, ooh, det svider.
Jag såg ett par asfina pjucks på Åhléns idag. Näe, jag vill inte ens prata om det.
Så. Vad gör man? Jag måste, måste stå fast vid mitt löfte! Only second handing... Jag måste nog åka till Malmö nästa vecka och shoppa lite. På Myrorna. Eller Humana. Eller Emmaus. Typ.