wyck upp däj

Oh, en suck och en pust. Jag har blivit tokförkyld igen, jag tror det är tredje gången för mig i år. Min yngsta dotter har också sin tredje det här året. Det är inte kul alltså. Allt blir så fokuserat på det. I alla fall på henne, jag själv ORKAR.INTE.BRY.MIG. Det är så himla, himla drygt och gå och tycka synd om sig själv. Det värsta är att jag har tendensen att köra på alldeles för mycket istället. Igår åkte jag och min fina svägerska med småkidsen och handlade lite på IKEA bland annat. Fikade, kom på idéer. Åkte hem och jag målade på skåpet och stolarna som jag fått/köpt. De ska hinna bli klara innan helgen då vi lämnar det boende vi har nu för att kunna göra sånt där pyssel.
Sedan bytte jag om, körde till min moster och vi tillsammans vidare till Lund för att gå på bio och höra om sparande från Handelsbanken. Små citroner gula såg vi. Verkligen en film för mig, oj vad jag gillade den! Och jättemysigt var det med gratis dricka och popcorn. Såklart.
Jag kom hem och var helt och håller utmattad. Och inte för att jag kämpat och gjort en massa trist, jag hade ju en helt underbar dag igår!
Det är väl det som är så trist. Allt roligt blir dagen efter lite för mycket... När man nästan är sjuk, alltså. Idag mår jag som jag förtjänar. Jag vet inte hur jag ska ta mig upp ur dimman och börjar få ont i halsen. Tilläggas ska väl att jag ska vara gräsänka med kidsen i sex dagar nästa vecka. Det är en vecka jag fasat för sedan innan jul. Usch. Men det bästa är att snart är den över. Hehe.
Nehepp. Kanske får gå och köpa en kaffe så jag piggnar till och kan plugga lite. Det var ju ändå det som var tanken med den här dagen. Ooooch kom igen, Filippa, WYCK UPP DÄJ!