coola kids är väl alltid bra att ha

 Enligt min lillebror är Elma nu en swag (vad sjutton ä dä då?!)

Elysia äger

Det kan lätt glömmas bort, allt fantastiskt med att ha barn, mitt i sömnlöshet, förkylningar, treårstrots på level 70, niomånadersutvecklingsfaser, skitig hall och leksaker överallt. Imorse tog jag på mina små pinglor likadana kläder, fast i olika färger. Det var faktiskt inte uttänkt, det bara blev så. Och så insåg jag vad sjutton vad roligt det är att klä dem likadana! Än så länge lyssnar de (speciellt Elma kanske) på mig om vad de ska ha för kläder och jag kan också lyckas lura min blivande treåring om hon får för sig att ta något som inte känns helt hundra (vilket för mig faktiskt är ganska viktigt). Hon får gärna missmatcha, det gör vi ju alla ändå, men försmå eller skitiga kläder uppskattar jag icke.

En annan sak som jag gjorde häromdan var ju att köpa in årets solhatt. Tidigare år, alltså de två tidigare, har Elysia inte gillat hatt och keps. Så hon har ungefär sju par solglasögon att välja på istället. Det funkar. I veckan köpte jag kepa och brillor till Elma. Hon verkar gilla´t. Även Elysia fick en cool keps med mustach på (det var det hon uppfattade). Och plötsligt ser jag det igen. Lyckan. Glädjen. Tänk att dessa små skitungar är mina egna som jag får forma och bestämma över! Visst är det sjukt svårt, och hjälp vad läskigt, men det är också häftigt, spännande och otroligt uppmuntrande!