Jag satt och läste kurslitteratur idag. Lite bara, inget ambitiöst. Det var jätteobehagligt, jag fick sluta läsa. Det var så läskigt. Det stod bara om hur barn hade dött och hur hemska vissa människor är som ger sig på barn. Barn! De mest oskyldiga som finns. Jag är väldigt känslosam sen jag fött barn. Jag kan nästan tänka att mina hormoner aldrig kommer bli som vanligt igen. Jag kan gråta och snyfta för minsta lilla liksom.
Men det där kändes inte så minsta lilla... Det är ju helt fruktansvärt. Och texterna var så utförliga om hur lärare och föräldrar hade hanterat situationerna.
Om sånt där ska hända stup i kvarten vet jag inte om lärare är mitt yrke. Jag mår så dåligt! Jag kan inte höra om hur barn far illa.
Vare sig det är här i Sverige eller "de fattiga barnen i Afrika". Jag kan knappt höra om att nån far illa...
Men av sånt här blir jag taggad. Jag måste fortsätta på mitt second hand-spår. Kanske kan det till och med bli något mer av det, vad vet jag? Jag måste göra NÅNTING i vardagen som kan hjälpa andra. Det lilla, lilla jag gör kanske kan betyda något för någon. Och gör det det, så är jag baske mig gladare än nånsin.
Och vad mer kan man göra? Alla tankar snurrar ju. Jag kan liksom inte rädda hela världen. Men nåt kan jag göra. Och jag ska fortsätta med det. Så in i bänken, asså.
Jag älskar skagenröra och räkor framförallt! Den röran jag slängde ihop till lunch innehöll
SvaraRaderalätt créme fraiche 8%, Fettfri majonnäs (säkert godare med vanlig, men jag "bantar". Purjolök (hade dock önskat rödlök men den var slut) röd stenbitsrom, färsk/frusen dill och räkor. Lite salt och citronpeppar.
Du får väl testa dig fram vad du tycker är gott. Det blir ju inte lika fettigt och krämigt som dem man köper, men kör med laktosfri creme fraiche så blir det nog bra.
Lycka till! Berätta gärna hur det blev för min syrra är laktosintolerant så det är alltid bra med lite recept =)