bröllopsyr!

Jag visste väl att 2015 skulle bli bra. Det har redan blivit bättre än den otroligt trista början och långdragenheten av 2014. För ett år sen trillade farmor och fick en hjärnblödning. Chocken. Aj. Ja, jag måste visst skriva om det då och då. Det kanske lossnar då tänker jag.

År 2015 började, typ, med en långt inplanerad resa till Sälen med min makes stora familj. 16 pers blev vi, då till och med tre stycken hoppat av. Jag mådde... ja, det vet ni ju. Piss. I alla fall i början. Det blev bättre mot slutet av veckan och sista åket, i lördags, åkte jag med mannen min (typ första gången på hela veckan), min svåger och hans snowboardåkande hustru. Och det piskade snö, det var sju minusgrader och toksnöade precis hela tiden. Och det var helt GALET underbart! Så mycket snö, man kände sig liksom fri. Fri att gasa på, fast man (jag) egentligen är rätt kass och rädd på åkning. Vi röjde på i tre timmar med en kort fikapaus i värmestugan. Ljuvligt!
När vi sedan kom hem, igår kväll, efter nästan 12 timmar i bilen med våra två juveler som var mer kör-okej än vad jag var. Ja hjälp vad det kröp i varje lem...
Vi kommer hem till massvis med post, mest räkningar såklart. Men sedan ligger ett brev med "Filippa & Emanuel" på. Det kan bara betyda en sak (eftersom julkortstiden är slut, alltså):
En bröllopsinbjudan! 

Men som jag jublade. Jag är lite lätt skadad på detta området. Jag ÄLSKAR bröllop. Jag ÄLSKAR när några väljer varandra, sådär på riktigt, och tänker att de ska dela precis allt, hela livet, och älska varandra så himla, himla mycket. Jag bli alltid lite extra nykär av nykära par och när det vankas bröllop... Då spritter det i hela kroppen på mig.

Nu är det en barndomsvän som gifter sig i maj. I slutet av sommaren gifter sig en av mina bästa vänner, och det är ju stort om något. Varje dag sms:as något bröllopsigt, romantiskt, kärleksigt och det gör mig så himla glad!
Jag tror jag också blir glad när jag tänker på att fler människor ska få uppleva det jag och Emanuel har. Jag vet, det låter ju himla kaxigt. Men det finns så många som inte alls har det så bra, trots att de är gifta. Och jag önskar att dessa nygifta galningar kan få fortsätta springa den vägen. 

Och ja. Äktenskapsråd kan jag ju komma med i ett annat inlägg. Haha.

Nu återstår bara den stora frågan: vad ska jag ha på mig?!