upprepande diskussioner = tröttsamt

En diskussion uppstår. Det sitter en man och kanske sju kvinnor vid samma bord. Mannen undrar hur det funkar med föräldraledighet. Och hur länge hans fru kan vara hemma. Och, får man fler dagar om man får barn tätt? Hon vill ju vara hemma så länge som möjligt, menar han.
Kvinnorna vid bordet reagerar inte så mycket på att mannen själv inte tänkte vara hemma. Jag ifrågasätter. Han säger att det handlar om pengarna, han tjänar ju mer. De måste klara sig. En del av de andra kvinnorna håller med. De börjar prata om hur mycket barn kostar. Oj, vad dyrt det är.

Alltså jag orkar inte. Jag tycker det är så drygt att höra det här om och om igen. Det är väl klart att det inte är en ekonomisk vinst att få barn, det har jag aldrig sagt. Men vem säger att du måste köpa allting nytt? Och att du MÅSTE ha allting till ditt barn? Eller att barnen måste gå på de dyraste aktiviteterna? Eller ha de finaste grejerna för att passa in bland deras kompisar?

Eller, vad är det för bullshit att man inte klarar sig ekonomiskt? Nu förutsätter jag att man är två personer med arbete. Man KAN hitta ett ställe med lägre hyra. Man kan skippa bil. Man kan handla extremt billigt när det kommer till mat, kläder och andra nödvändigheter. Man kan strunta i att resa. Man kan strunta i att äta ute. Man kan strunta i att...
Ni fattar.

Så tröttsamt att jämt höra detta. "Huuuur klarar ni er på två 50%-tjänster?" frågade folk förra året, när vi båda jobbade så. Jo, vi prioriterade efter det såklart. Wake up! Var inte så himla bortskämda och gnäll inte på att era barn bor på föris om det nu inte är det ni vill. Jag och min man vill inte det, därför gör vi såhär.

Sedan, visst, kan man inte alltid välja. Vi med småbarn har laglig rätt att gå ner till 75% men vid nytt arbete t.ex kanske man vill imponera lite och jobba hårt i början. Allt har sin tid och allt är olika tider.

Och det här med att pappan inte är hemma med barnen... COME OOOON! Inte måste de vara pappalediga i flera år. Kanske är det pappan som går ner i tid och hämtar tidigare på föris och i skolan? Det måste ju inte vara under småbarnsåren. Men kom igen, lite vettigt framtidstänk tack...

Bloppis för Barnen på flykt #barnenpåflykt

En bloppis för barnen på flykt. Avskyvärt är det som sker i världen. 

Jag har rensat i garderoben och säljer nu gobitar för barnen på flykt. Tänk gärna på det, att pengarna går direkt till detta. Jag swishar snabbt som ögat, så fort du köpt.

Varsågod, shoppa med gott samvete!

Kavaj/kappa strl 38 (hål i ena fickan, se det som en påminnelse om hålen i världen :))

Annars mycket hel och ren.

80 kr

Fejkskinnjacka, strl 40ish

100 kr

Finponcho/kavaj, kort modell, strl 38

130 kr

Helt ny tröja från Oasis, strl S

100 kr

Blus från COS, strl 36

60 kt

Klänning från Banana Republic, strl S

100 kr

Vintagekimono (original från Kappahl!) Strl 38/40

60 kr

Singoallaklänning från Old Navy, strl S
70 kr

Acne-shorts till nästa sommar? strl 28/29

60 kr

COS-tunika strl 38

80 kr

Kjol från J.Crew, strl 36

100 kr

Mycket fin kjol från Hunkydory, strl M

80 kr

Väska, 60 kr

Väska 30 kr

Maila: filippanielsen86@gmail.com

Swish funkar. Jag skickar gärna.

Pussåhej

höst, inspiration och second hand

 Det är något visst med hösten, tycker jag. Och har alltid tyckt. Förr i tiden var hösten min absoluta favoritårstid men jag tror ärligt talat att det är sommar nu för tiden. Men däremot älskar jag att klä mig till hösten. Jag brukar kolla på bilder från alla möjliga fashion weeks och inspireras av såväl runways som streetstyle. I LOVE IT! Jag fattar inte riktigt varför jag älskar det så mycket som jag gör, men jag kan sitta timtals och bara titta på dessa bilder. Sedan springer jag till närmsta second hand för att hitta liknande. Ja, det är ju lite så jag jobbar som ni vet. Idag har jag fått mig ca två timmar att gå runt och gosa ner mig på second hand. Mm, älskar´t! Så nu sitter jag och inspireras och tänker efter vad jag är lite sugen på i klädväg. Sedan är jag också så trött i skallen (det här med nytt jobb alltså......) så jag orkar inte riktigt tänka ut specifika grejer här, men att få vila ögonen på kläder, styles och detaljer - jag älskar det så mycket!

Det återstår att se vad som hittas idag. Vi seeeeeees!

att bara vara hemma dårå

Idag är min lediga dag. Jag har ju gått upp till 80 % och är rädd att jag ska bränna ut mig. Inte så mycket för att jag jobbar 80 % utan mer för att jag inte har så lätt att stänga av hjärnan när jag bör, vila när jag ska och hitta lugnet som jag försökt träna på.
Jag blir också så fruktansvärt irriterad på mig själv när jag inser att jag inte vill vara ledig, för jag kan inte. Jag blir sur, är så trött (som man ju är när man jobbat på) och kan inte förmå mig att känna att det är OKEJ att vara så trött! Det är ju verkligen inte så att jag är unik i att vara skittrött, det är ju alla. Men jag kan inte låta mig vara det, och då blir jag sur. Jag kan inte vara trött för då blir jag irriterad. Men det är såååå dumt att det snurrar sådana tankar i mitt huvud! För då kommer jag ju inte fixa det. Jag behöver vara ledig och vara helt utslagen för det ÄR folk. Kanske inte varje vecka, men ibland är det så. Och när man, som jag, börjat nytt jobb, är det inte konstigt att vara lite extra trött ju. Men att låta sig vara det, det är något jag inte kan alltså. Och något jag verkligen, verkligen vill kunna. Jag vill känna att det är okej att jag vissa dagar inte kan öppna ögonen, men måste, och bara gör det ändå, men också segar runt. Sega då! Var hemma. Dega. Gör det minst aktiva som måste göras. (Ni hör ju hur jag predikar för mig själv här).

Mål med denna höst:

- Hitta lugnet i att vara trött. Det är okej. Så sjukt okej.
- Göra avslappnande saker. Diska, baka, rita med barnen... Sånt blir jag egentligen lugn av.
- Sänka kravnivån i mitt inre. Det är ingen annan som sätter press på mig faktiskt, utan bara jag själv. Och det måste jag sluta med. Lite i alla fall.

Nu ska jag steka köttbullar. Vi ses!

the 50´s called

Köpte ju en väldans fin och fräsch vintageklänning förra våren. Denna på bilden alltså. Den är en 50-talsklänning, äkta vara! Skär lite sådär skönt i halsen och ibland även vid ärmarna, men vad gör det? Snygg som bara den är den.

Och som min svåger kaxigt sa: The 50´s called and wanted its dress back.

Hell no! Säger jag då. Fast det gör jag verkligen inte. Skulle aldrig använda ett så ofräscht ord ju. Får väl säga typ oooohnoo, istället. Blev ju nästan lika bra.

50 kr för denna fina piece på Röda Korset i Landskrona

två fattiga riddare

En bild till dig min kära.

Min fattiga riddare,

du är allt jag behöver och tur är väl det,

för mer har vi inte.

Du och de två miniriddarna, ni räcker

vi kommer klara det så bra.

Tillsammans.

Hälsningar

En blivande poet. Satsar otroligt mycket på den karriären just nu

Att vara lärare, 15 hp

I år ska jag bl.a vara idrottslärare. Har tränat sedan 80-talet.

Jag är ju lärare. Saknar dock min legitimation eftersom jag 1) är segast på att ansöka om examensbevis/leg 2) är segast på att TA examen/osv. Nu har jag examen dock, och inväntar med spänning vilka behörigheter Skolverket vill ge mig (ni vet, alla får lite random, olika...).

Att vara lärare är inget jag skulle rekommendera någon. Inte om du tänkte slippa ständigt magsår, ständig oro, ständig prestationsångest i varje enskild händelse samt slippa människors tjat om hur lyxigt vi har det som har alla lov. Snark.

Det är så tråkigt att man måste försvara sig hela tiden. Om du så gärna ville ha de här loven, varför blev du inte lärare då? Då skulle du också veta... varföööör lärare behöver de här loven. Det är inte något hittepå att det kan ta 3-4 veckor innan en lärare lyckas varva ner när de gått på sommarlov. Och jag skojar inte, det är helt fruktansvärt. De två senaste somrarna önskade jag att vi skulle fortsätta jobba för jag visste inte hur man i hela friden skulle komma ner i normalpuls och släppa stressen.
Tänk att en lärare aldrig går! Man måste springa. Det finns ALLTID något att göra nånstans där borta, samt att en drös elever kan behöva en. Typ jämt.

Grundskollärare är dessutom de som är mest utbrända. Sedan kommer gymnasielärare, någon slags chef och därefter förskollärare. Jaaahapp. Välkommen till världens mest stressiga tillvaro!?!

En lärare har aldrig en fikapaus (förutom nu i uppstartsdagarna), en lärare jobbar på helgerna, en lärare försöker få ihop sin arbetstid så att den ska räcka för planering, omdömen, betygsdiskussion, anti-mobbning-möten, föräldramöten, enskilda elevmöten samt alla dessa lektioner och rastvaktande.

Så. Kanske du, som inte kan unna en lärare sitt sommarlov, nu kan det? För du ser ju, en lärare behöver det.

Och inte nog med allt detta. Så är det faktiskt askul att vara lärare. Det är ju det som är det värsta. Jag önskar att jag kunde se mig själv som något annat samhällsomvälvande, men nej, det verkar vara lärare jag ska vara. Och bara så ni vet. I år kommer jag fetäga på det. Jag kommer vara så sjukt grym. 

Sa jag något om pressen från chefer, kollegor, föräldrar samt en själv? Oops, glömde.


Hälsningar,
En som precis börjat nytt jobb (igen) och inte riktigt kommit in i det än

when grateful is all you ever have

Två pinglor som gör livet till en pest. Jag mena fest!

Älskar er mina små gullvippor. Och så små är ni inte heller längre. Den ena tappar tänder och sjunger Främling framför spegeln. Den andra hittar på genomtänkta bus och myser upp sig i soffan, utan nappen. Det är härligt att tiden går, men det är svårt att njuta ibland. Jag önskar jag kunde stanna upp lite oftare. 

Men jag gör det nu. Precis nu. Aaah. Mina finaste mästerverk. Tänk att jag varit med och skapat er. Det är för sketan det coolaste som finns.

Med kärlek, Er morsa

when downshifting sucks

Vissa dagar är jag mindre glad över vårt downshiftade liv. Samtidigt har jag väldigt svårt att se att vi skulle jobba heltid båda två och istället ha massor pengar. Pengar ja. Pengar är ju en vara som vi inte har så mycket av, men så har vi på ett sätt också valt. Det är ändå viktigt att poängtera. Det är inte synd om oss (jo det är det) även om det är himlans tråkigt (alldeles för ofta).

Vi väljer ju detta för att orka med varandra, men också våra vänner och vårt engagemang på olika ställen är viktigt. Jag tror att om 20 år, när vi också har tätare plånböcker och råd att åka på soliga semestrar och bo i ett stor hus, då kommer vi inte ångra en sekund att vi valde detta nu.

Men som sagt. Det är inte så himla lajbans hela tiden. Samtidigt tror jag att det hjälper oss, som gör såhär, att använda hjärnana lite mer. Bli mer kreativ. Till att komma på hur i hela friden kan vi få pengarna att räcka lite till? Ja, för de flesta i den här västliga världen handlar det om hur vi kan spara lite till. Men för oss är alltså att det ska räcka.

Idag, när jag deppar extra mycket över det här, börjar jag tänka på vad jag älskar och vad som då förmodligen kostar.
1. Jag älskar att fika. Alltså, ÄLSKAR. Men den åtgärden togs för ett år sedan när jag fick låna min bror och frus espressomaskin så jag kunde göra latte hemma istället för att köpa dyr på stan. Nu för tiden köper jag en latte i månaden, på stan. Det är, hrrrrrm, gaaanska stor skillnad kan jag lova. Plus att jag är ASGRYM på att göra chokladbollar (som är mitt bästaste fika) och då vill man ju inte ens gå utanför dörren och fika längre. Bra tips!
2. Jag älskar kläder. Så sjukt mycket älskar jag det. Jag handlar redan mestadels second hand, till hela familjen faktiskt, men jag älskar ju att shoppa. En tanke jag har nu är köpstopp... men jag vet inte om jag vågar. Jag ska klura på det en stund till.
Att handla second hand, vare sig man är rik eller fattig, gäller det ju att vara kreativ. Hur kan jag använda denna? Det finns liksom ingen färdig katalog för de kläderna. Och det är i och för sig det jag älskar med det också.

Kanske någon annan sitter inne på roliga, smarta eller givande grejer ni gjort för att få pengarna att räcka till? Eller spara då, det går också bra. (bitter?)

Ja, jag är lite bitter idag. Men det går över. I slutet av den här dagen har jag nya idéer på hur livet liksom går vidare och varken jag eller min man ska behöva jobbar 100% och aldrig ses. Det är inte det viktiga för oss ju. Och då måste vi hålla hårt i det.

Nu ska jag avnjuta en riktigt svingod havrelatte med hembakat bröd och egenodlad ost (skoja, ost odlas ju inte...). Det är banne mig det lyxigaste jag vet.

Puss i ljumsken!

min femåring

Två tänder tappade i sommar. Tandfén var orutti men fick lära sig.

Fint det.