om att duga precis som du är

Jag är sån där kvinna som har ganska grym självkänsla. Ja, jag tycker kan får lov att skryta om det, för bra självkänslor växer inte på träd direkt. Jag tror jag tar och tackar mina föräldrar för en välgjord uppfostran, tack!
Men det händer även för mig att dagar kommer då självkänslan krossas, bryts av eller bara flyter lite. Jag kan väl påstå att det ofta hör ihop med någon slags trötthet, ni vet den som påvisar sig när livet varit lite för fullproppat och sådär. Det kan också höra ihop med PMS, något ni män verkligen önskar att ni hade (ja, jag lovar!!!), eller andra hormonstinniga stunder i livet.
När dessa dagar, veckor eller timmar tränger sig på kan jag inte annat än att ge upp. Jag slutar kämpa för vad jag vet är rätt - nämligen att jag duger som jag är. Och att jag är fin, snygg, välskapt och otroligt bra!
De dagar är tunga. Jag kan vrida och vända på mig själv framför spegeln. Jag kan göra ombyten oftare Beyoncé gör under en konsert och jag kan känna ett starkt förakt mot de som utövar dieter, de som tränar sådär bra och de som har de perfekta låren (inget personligt). De dagar försöker jag förändra något. Det är olika grejer. Det kanske är kosten (brukar inte hålla mer än ett par timmar), det kan vara träningsupplägget (det är ju bra att variera i vilket fall) eller det kan vara klädseln, frisyren eller skorna. Men det kan också vara så att deppen kommer krypande så in i norden hårt att det inte går att hålla emot. Kanske kommer tårar av alla de slag, kanske känner jag avsky mot mig själv, mot min kropp. Kanske är det så att det faktiskt inte finns någonting att göra just då.
Bara att lära sig något. Och detta något är inte så himla enkelt. Ni vet den där versen, eller citatet, eller vad det är: "Lär mig att acceptera det som inte går att förändra".
Det är väldigt, väldigt bra.
Vi kan inte förändra allt och en del saker bör vi kanske inte förändra. Eller behöver vi inte. Som till exempel jag, Filippa, jag behöver inte förändra min kropp. Det jag behöver göra är att acceptera den.
Det kanske är så, Filippa, att du fött två små fina, härliga ungar under ett par år här. Det kanske är så att du varken orkar eller hinner hålla den livsstil du haft tidigare om åren. Det kanske är så att du älskar att äta goda saker; godis, ostbågar och massvis med god mat.
Det kanske är så att det viktigaste du kan göra just nu, Filippa, är att gilla läget. Se hur vacker du är. Se hur galet snygg, bra, rolig och häftig du är!
Kanske du som läser också behöver det? Frågan är väl egentligen vad som är viktigt i livet, eller hur? För mig är tiden med min helt otroligt snygga och bästa make väldigt värdefull. Tiden med mina barn likaså. Mina finbönor. Och det är viktigt för mig att få träna för jag älskar det - men inte i den utsträckning att det skulle entra rutor på magen. Det är också viktigt att få klä mig fint - jag älskar det. Men gööör det då!
Livet är här och nu, inte imorgon eller på fredag (jo, jo det också men), just nu lever jag här. Just nu äter jag ostbågar och dricker läsk, och jag njuter. Jag ska snart ha extremt mysig kvalitetstid med min man och sedan, ja, sedan är det väl torsdag och då får vi väl se vad som händer.
Det viktigaste är, att just nu och precis här, duger du som du är. Och jag med för den delen.

nu är det sommarlov

Nu är det verkligen sommarlov i mitt hus. I min lägenhet, menar jag. Jag och mina sköna kids har lite olika planer den här veckan och sedan har maken semester och vi ska ha det så fruktansvärt skönt tillsammans i två veckor, på lite olika platser, men lite olika människor.

Jag önskar att jag hade många festligheter att gå till, men än så länge kan jag bara sikta två. Men det gör inte så mycket. Jag köpte den här rosa prickiga filuren på vår lilla second hand i stan, för 25 kronor för någon vecka sedan. Det fick invigas på en väns examensfest. Den klarade alla test!
Men, något jag vill slå ett slag för är att, vi borde använda våra fina klänningar, kjolar, byxor, tröjor... oftare! Varför bara på fest?! En del plagg går att tona ner lite och gör det plötsligt möjligt att användas till vardags.
Speciellt en dag då livet känns lite lagom trist - varför inte klä upp sig lite? Ta ett fint smycke, fina underkläder, en snygg kjol eller varför inte din festligaste klänning?! Ja, så kommer jag i alla fall göra. Men jag trivs ju så. Jag gillar att piffa till livet lite med fina kläder. Och ibland vill jag bara ha semester från allt vad kläder heter, då är det skönt med ett par slappa shorts, en tisha och en stor hoodie.
Kläder efter väder, vad är det? Kläder efter humör är nog mer min filosofi.

Anyways. Ha en härlig sommar, tycker jag! Det komemr kanske inte trilla in så mycket inlägg under sommaren här, men något då och då såklart. Jag hoppas ni är med mig ändå. Tjing!

konsten att ärva

Jag gillar mina nyklippta shorts. De är ett par byxor som jag fick av svägerskan Matilda, som hon inte gillade. Jag klippte till dom till slappeshorts - LOVE. Tishan och även linnet under fick jag av mammsen, nåt som hon inte gillade längre. Perfa, eller hur?!

Ärva grejer, det är bra skit. Gör det!

en rolig gåva!

När min svägerska fyllde år för en vecka sedan, fick hon en kul gåva från oss.
Jag ska nämligen agera personal shopper åt henne en hel dag och all shopping sker på second hand i Malmö (BÄSTAAA). Och så fick hon lite pengar som hon ska spendera.
Alltså. Det ska bli JÄTTEKUL! Jag längtar verkligen till fredag då vi kör tidigt på morgonen och hänger på låset på Myrorna, Emmaus och Humana. 

Vilken bra gåva va?
Från och med nu anmäler jag mig frivilligt till alla er som vill köpa en personal shopper till någon. I´ll do it!

Jag har ju liksom märkt att flera av mina vänner säger att de inte kan handla second hand. Jag tror det är alldeles riktigt. För jag är helt säker på att det är något man lär sig! Man tränar sina ögon liksom. Och jag är verkligen grym på att hitta mina bästa fynd och vackraste klänningar på second hand. Så. Om ni vill öva, häng på! Jag ställer alltid upp som medhjälpare i sånna här lägen. Bjuder du på fika är jag definitivt på.

Då får vi väl se nästa vecka hur vår personal shopping-dag gick, va?!

att påverka hela livet, typ

Så mycket jag kan gå runt och ångra att jag gett vidare ett plagg, slängt eller skänkt, bytt eller som bara försvunnit. Jag kan bli riktigt irriterad på mig själv faktiskt. Jag ser en bild på mig med ett visst plagg och undrar; varför i hela friden sparade jag inte det?!
Jag tycker det är grymt bra att skänka. Det är en grymt bra handling som leder till nåt bra. Men vad är grejen med att ge bort plaggen hela tiden? Varför kan vi inte återanvända dem eller spara?
Här hemma känner jag att det är läge att börja spara i kläderna i kartonger. För framtiden. Jag har två kids och dessa kids kanske också får ett klädintresse som jag själv. Jag känner att det hade varit fantastiskt roligt att få ge dem möjligheten att använda riktiga vintage-kläder (äldre än 20 år sägs vara vintage).
Jag tänker också att jag vill lära dom att det inte bara är att köpa nytt hela tiden. Vi kan göra om, vi kan ju göra nya kombis och vi kan lägga upp, sy in, sy upp eller sy om. Jag tycker det är så himla, himla viktigt att jag försöker påverka mina kids till detta tänk.
Jag är själv ganska dålig på att tänka så nämligen. Jag tror nästan jag kämpar i princip varje dag. Tankar som; men jag behöööver ju en ny bikini (seriöst behöver jag en egentligen) eller jag behööööver ju en ny klänning (svaret på den frågan är egentligen ALLTID ett nej, men det går tydligen att förbise det med). Man kan väl säga att det oftast är resterande personer i min familj som faktiskt behööööver saker ibland.
Och samtidigt. Om jag tänker några steg längre så behöver vi oftast inte sakerna egentligen. Vi kan känna oss värda att köpa saker, vi behöver kanske unna oss något. Men är det verkligen så? (jag är flitig användare av dessa två ord så jag dissar inte nån).
I Sverige har vi så himla mycket gott om rättigheter hit och dit. Jag har rätt till en ny kjol för jag har ingen! Jag har rätt till semester, till en solresa, till nya sandaler, till nytt smink, till mat... Ja, mat kanske vi faktiskt har rätt till, eller?
Jag vet inte, inställning hos oss kanske behöver ändras lite på? Speciellt hos mig själv ska ni veta. Det är ju därför jag skriver här. Jag kan inte hitta på en massa skit och sedan inte tänka mig för, för jag har flera vänner som kikar in här. De kan påminna mig (auoch). De kan ifrågasätta mina beslut. De kan få mig att tänka till en gång till.
Och så ibland behöver man faktiskt nånting. Och ibland är man värd nånting. Och ibland får man unna sig nåt.
Det är nog balansen vi behöver, eller vad tror ni? För att påverka hela livet, menar jag. Det är ändå ett tag kvar av detta jordiska, konsumtionsliv. Låt oss ta några minuter och fundera över besluten som tas, i konsumtionsvärlden. Kanske blir den liiiite bättre då?

kjolen!!!

Såhär blev kjolen dårå! Kände att jag var så exalterad att visa er alla att jag använde tre (!) utropstecken i rubriken. Ja det är inte varje dag det!
Åh vad jag älskar denna. Man kan liksom ha precis ALLT till en sån här kjol. Och älskar man kjolar (som jag) så finns det ju inget bättre!
Jag funderar på att sy en av ett par vanliga byxor också. Sådär till hösten kanske. Jamen vi får väl se.