confessions of a mother

Smurfade runt lite på Underbaraclaras blogg idag (ps. jag är hemma, sjuk, död, hate it). Tog mig tiden att läsa igenom folks kommentarer på ett inlägg hon gjort. Yaiks. Jag är lite lagom trött på mammors (ja, aldrig hör jag nåt från nån farsa faktiskt) tjat, gnat, moralpredikningar och tillrättavisningar. Inte åt sina barn då, det kanske behövs ju, nej, detta är åt varandra. Mamma till mamma. Nä fy farao vad tröttsamt det är! Vi är väl bara människor? Och vi känner väl ändåååå våra barn bäst.

Här kommer några orsaker till varför jag måste undvika mammor med moralpredikningar och för mycket (?) kunskap om barn, barn, barn och... livet. Och detta för att överleva!

- Jag har flera gånger under mitt barns livstid gett henne McDonalds-mat. Sist spydde hon upp den.
- När hon (mitt barn) klättrar härs och tvärs överallt, låter jag henne (oftast). Kanske hon lär sig något i nåt av fallen (bokstavligt talat). 
- När hon var i nyfödd-åldern fick hon titta på Sex and the city när jag duschade. Hyfsat bra underhållning...
- Jag glömmer ofta saker; mössa, vantar, mat (!), extrakläder, våtservetter, blöjor osv. Men tänk att hon överlevt ändå!
- Hon kan redan fina ord som; snippa, bajs-bajs-bajs, rompah osv. I blame most of it on my little brother.
- Jag är inte orolig när någon av våra nära och kära passar henne. Har aldrig varit. Och då har vi lämnat henne ensam första gången när hon var några veckor. 
- Jag läser aldrig om barngrejer på nätet, orkar inte ta in informationen, därför vet jag heller inte saker förrän någon läskunnig berättar för mig att t.ex: återanvänd INTE skeden du tagit barnmaten med, då försvinner alla vitaminer och mineraler (eller vad det nu var). Jag vet heller inte att man inte ska använda sockeplast - då kan ju fötterna tappa känseln! Som tur är lever Elysia gott och har mycket känsel i sina fötter.
- Jag och min man tror på egentid om vi ska orka leva, orka med varandra och faktiskt vårt barn. Därför har vi ibland barnvakt, vi har sett till att hon sover kl 19 varje kväll och det är okej att resa/göra saker utan dåligt samvete. Vår älskade lilla unge kommer alltid först - men för att det ska gå måste man orka!

Jag har många bra förebilder i den här mamma-världen också och det är jätteskönt. Jag tror det kan behövas. Någon man kan prata och diskutera med utan att få hemska predikningar i ansiktet. Kanske är det då bäst att ge sig på någon som fått barn för längesen, eller i alla fall lite längre än en själv. Mina idoler där är bland annat min moster Jennifer, mamma, Gunbjörg, Malin och även min vän Elin som i och för sig är mer i min situation än de andra. Men det är så bra! Har du inga bra idoler kan du få låna mina! De är super!

Nu ska den här gamla morsan lägga sig tillrätta i sängen igen. Det är kämpigt att vara gräsänka och sjuk. Men idag får jag vara sjuk ifred, hurraaaa!